1.
Niin vähän pieni siemen kaipaa,
vain palan multaa, vesitilkan,
vain valoa maan syvään tummuuteen.
Ja siellä siemen todistaa,
kun syntyy luopumisen ihme:
tie elämään vie kuolemalla,
tie kukkimaan vie juurtumalla,
ja kypsä taipuu korjuun aikaan.
2.
Niin vähän Luojan kylvö kaipaa,
vain sydämeni kylvömaaksi,
hän kasteen suo ja valon Hengellään.
Niin omakseni kaiken saan,
saan Herran luopumisen ihmeen:
hän elämän toi kuolemalla,
ja Kristukseen nyt juurtumalla
näin sydän kypsyy korjuun aikaan.
Ruotsi
1.
Ett frö behöver inte mycket,
en näve jord, en droppe vatten,
en strimma ljus på åkerns svarta mull.
Se – fröets uppgift finns just där
i självförsakelsens mirakel:
att livet kommer genom döden,
att roten kommer före blomman,
att skörden sker då allt är moget.
2.
Guds sådd behöver inte mycket,
mitt hjärtas mull, Hans friska vatten,
och Andens ljus i mina inre rum.
Se – livet börjar där, just där
i Hans försakelses mirakel:
att livet vanns en gång i döden,
att Kristus rotat oss i himlen.
Så hjälp oss mogna före skörden!
